Hatar mig själv för att jag är olycklig och vet inte varför, för det finns inget jag är olycklig över.

Hittade bra text som nog kan stämma in på oss alla. Vi är inte perfekt och ibland måste vi få klappa oss själv på axeln och vara nöjd, ingen annan kommer att ge dig den där stjärnan i hörnet så då får man göra det själv. Jag duger som jag är!

- Du är alltså sedan barnsben programmerad till att nedvärdera dig själv och se med kritisk blick på allt du är och gör. Självklart känns det då också naturligt att suga åt dig allt negativt som andra kan tänkas säga eftersom det passar så bra in i det mönster du redan lever efter. Resultatet av alltihop blir att du bär med dig ett ständigt missnöje med din egen person, en känsla av att du borde göra mer, vara mer, klara mer, räcka längre och vara snyggare. Jag skrev för en tid sedan om falska sanningar, det här en sådan! Får du höra något tillräckligt många gånger så blir det sant oavsett om det är sant eller inte och att du inte duger som du är, är ren lögn och en inlärd falsk sanning.

Tro nu inte att detta påverkar bara dig själv för det gör det inte, det påverkar alla omkring dig som i sin tur reflekterar det tillbaks till dig själv. Med tanke på att de flesta människor bär på samma negativa inställning till sig själv så går vi omkring och sänder ut missnöjda energier till varandra, som studsar tillbaks och snabbt fyller världen med negativitet och elände. Tänk dig istället att du vänder på alla de tankarna och lär dig nya sanningar. Vakna varje morgon och tänk att du är fin precis som du är, du är tillräckligt mycket av allt, du gör tillräckligt, du klarar allt du vill och du räcker till. Tänk det, säg det gärna högt, men framför allt tro på det. Vi vet sedan tidigare att uppfattar hjärnan ett visst budskap tillräckligt många gånger så blir det sant, så då gäller det att tänka på rätt grejor. -




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback