Jämtlandstriangeln

Äntligen hemma :) vi for till Jämtland i söndags och sov i bakluckan i bilen. vaknade rätt send och började vandra från storulvån till blåhammaren, vi åt frukost 1km bort nere vid en å och sedan gick Jon lite vilse, så vi traskade i myrmark och fick äta lite hjortron och slåss med myggen. Sen hittade jag vägen tillbaks upp på en utsiktsplats och kunde där med fortsätta vandringen på 1.2 mil. längs vägen mötte vi sol och värme, glada människor och massa renar! så oerhört fin miljö. Kroppen föll i ro. Framme på blåhammaren tog vi en välförtjänt öl och blev rund om fötterna för vi var så slut. Vandrade 1km bort och tältade, myste på en topp med utsikt över sylarna och Norge.

Dag två så vaknade vi av helt ok väder, började gå mot Sylarna, 1.9mil som även var längsta strapatsen. Var pigg i början men blev fort trött, ont i magen av en kebabgryta som inte var laktosfri.. suck. Men vi kämpade på och det va storslagen natur, ju mer vi närmade oss bergen ju mindre kände man sig. Det underbara och alldeles för underskattat i livet är , vatten! Vi kunde fylla flaskorna vi hade med oss med det renaste vatten du kan finna från åarna och bäckarna som rann genom berg och jord. MUMS säger jag bara. Framme på Sylarna så myste vi med en öl var och chips, även det var vi värda. fötter och kropp ömmade och blåa höfter hade vi, eftersom vi är så små så var väskorna vi hade lånat lite för stora.
Tältade 500m från fjällstationen så nära glaciären vi orkade gå. slog upp tält och åt en god real turmat påsmat. Jon överraskade med whisky också! sötnosen hade tänkte vi skulle dricka den på toppen av sylarna 1762möh, men blev inge sådan så vi myste i tältet undan från allt regn.

12 timmar senare alltså på onsdag morgonen(idag) regnade det fortfarande och regnetmolnen hängde tungt över syltoppen, synd! så vi startade vandringen hemåt ist. 1.6mil gick vi på 5h i trevlig terräng, en hel del uppåt och massa regn och blåst, kläderna var dyngsura... glömde jag säga att vi vaknade i en vatten pöl? oj, Jo det va ett hål i tält bottnen, nattens regn hade skapat en bäck och några badpooler runt tältet så vi var måttligt roade ; )

Fort gick det tillbaka till storulvån, såg massa renar igen och två hästar, ös regn och hjälptelefonerna med kojor var fyllde med folk som tog skydd, vi fick inte plats så vi köttar utan lunch eller stopp tillbaka till bilen. Jons fötter var döda men jag var piggare än vanligt trots alla tejpade tår, hälar och smärtande höfter.

Vi är stolta och nöjda över oss själva. Detta är en resa vi starkt kan rekommendera till ALLA. både barn och gamla kan gå denna sväng men ta det i egen takt. nästa mål blir kanske någon del av kungsleden, inkaleden eller en tur med skidor. Träna upp Turbo och kanske ta med honom på denna triangel också. Helt klart fått mersmak för Fjällvandring så jag är en ny biten hikare! Jag säger bara, BRING IT! :D







Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback